Complador i yrkesutbildning

Complador är det fjärde steget i en utvecklingsprocess som har med yrkeskunskap att göra.
Det första steget var Donald A. Schöns bok Reflekterande praktiker som handlar om yrkesmäns och -kvinnors yrkeskunskap och professionella tänkande, vilket har formen av teorier-i-användning.
Det andra steget var Bengt Molanders undersökning av begreppet teori-i-användning i boken Kunskap i handling. Han menar där att en teori-i-användningbestår av”värden, strategier och underliggande antaganden”.
Det tredje steget togs av Gunnar Cardell i undersökningar av lärares pedagogiska tänkande. Han fann att Molanders tre typer av element motsvarades av tre komplexa tankenät – ”värden” motsvaras av behovsnät, ” strategier” av strateginät och ”underliggande antaganden” av orsaksnät.
Det fjärde steget är Complador – ett dataprogram för att dokumentera sådana tankenät grafiskt. Detta innebär att man kan kartlägga en yrkesmans eller -kvinnas teori-i-användning i form av bilder. De tre näten presenteras i Complador som en integrerad helhet, som trenät.

  Donald A. Schön 1. Teori-i-användning
  Bengt Molander 2. Värden, strategier och underliggande antaganden
  Gunnar Cardell 3. Behovsnät, strateginät och orsaksnät
4. Complador: Trenät

Tre sätt att använda Complador i yrkesutbildning

  • för kartläggning av yrkesmäns/-kvinnors teorier-i-användning, t.ex. i uppsatser
  • som källa i yrkesutbildning: dokumenterade teorier-i-användning kan användas som exempel att diskutera kring och ta lärdom av.
  • som studietekniskt hjälpmedel: eleven kan använda Complador i arbetet med att bygga upp sin egen teori-i-användning.


Trenätsbegrepp – analysredskap

De tre grundläggande trenätsbegreppen är behovs-, strategi- och orsaksnät men dessa har kompletterats med ett antal andra begrepp som preciserar ”behov”, ”strategi” och ”orsak”.

  • Behovsperspektivet: behovskedja; axiomatisk idé; nu-behov; (behov i ) futural behovskedja
  • Strategiperspektivet: utgångsaktivitet; strategikedja; samordnade och samverkande strategier
  • Orsaksperspektivet: orsakskedja; ledande faktor; över- och undernät; funktionsmönster; feedback; samverkanspotential; självorganisering; möjlighetsrum m.fl.