Idé

Idén till Trenätsteorin växte fram ur frågan ”Vad kan meningsfull fredsfostran tänkas vara?”. Svaret blev att fredsfostran kan ses som en form av komplext fredsarbete.

FRED
Ordet fred brukar användas om relationer mellan länder. Fred kännetecknas av att det råder en viss grad av stabilitet och jämvikt. Krig förstör stabilitet och jämvikt – inte bara mellan utan också inom länderna i olika sammanhang och på olika nivåer. Men det finns också andra hot än krig mot jämvikt och stabilitet:

	Exempel på fred	Exempel på hot mot freden
	hälsa, välmående	infektion, cancer, missbruk
	trygghet	hot och risker
	delaktighet, gemenskap	förtryck
	vänskap	trakasserier, mobbning
	ekologisk jämvikt	utfiskning, kalhuggning
	lönsamhet; ekonomisk balans	förskingring; misshushållning

Listan kan göras längre.

KOMPLEX FRED
Fredstillstånd är ofta beroende av varandra. Krig mellan länder kan ta ifrån invånarna tryggheten. Ohälsa bland de anställda kan hota företagets lönsamhet. Missbruk kan hota vänskap. Mobbning i barndomen kan medföra dåliga betyg och hota möjligheten till god försörjning i framtiden.  Cigarettrökning i unga år kan ge för tidig död och minska barns och barnbarnens trygghet.

Fred – dvs. stabilitet och jämvikt – handlar alltså inte bara om isolerade goda företeelser i nuet, utan om komplexa orsakssammanhang med många nivåer och långa tidsperioder. Graden av fred beror både vilka system som har fred i nuet och vilka system som kan ha fred även på sikt; uttrycket ”hållbar utveckling” handlar om fred på olika nivåer både i det korta och långa perspektivet.
”Komplex fred” innebär att det inte bara råder fred mellan länder utan att det råder ett fredstillstånd på många nivåer.

KOMPLEXT FREDSARBETE
Att upprätthålla stabilitet och jämvikt kräver arbete.
Varje andetag innebär muskelarbete, liksom att tugga maten. Livet handlar i hög grad om att bidra till stabilitet och jämvikt, dvs. om fredsarbete. Som människa kan man göra skillnad i olika sammanhang och därmed kan man också bidra till fred av olika slag – eller till krig. Hur man handlar beror på kunskap, insikt och förståelse, men också på vilja. Man kan nöja sig med sin egen fred (egoism) eller försöka ta ansvar även för andras. Fredsarbete kommer då att handla både om kunskaper och insikter om de komplexa förhållanden som en människa ingår i, och om motivation till att ta ansvar för andra människor, för sin sociala miljö och sitt arbete, för det lokala och det globala samhället och för naturen med dess arter och biotoper och att ha ett långsiktigt tänkande om resurser så att fred blir möjlig även i framtiden.

Fredskunskap handlar dels om att känna till vad som behövs för att stabilitet och jämvikt ska uppstå och kunna bestå, dels om att kunna lämna sitt bidrag till stabilitet och jämvikt, dvs. ha förmågan att tillgodose behov av olika slag.
Eftersom fred i ett system är beroende av fred i andra system uppstår kedjor av behov, behovskedjor. Somliga behov måste tillgodoses i nuet – nu-behov. Andra behov måste tillgodoses i framtiden, framtida behov. Och somliga behov måste tillgodoses i nuet för att framtida behov ska kunna tillgodoses – behov i futurala behovskedjor. I nuet måste alltså två typer av behov tillgodoses – nu-behov och behov i futurala behovskedjor – för att fred ska råda på kort och lång sikt.
Komplex fred innebär att behoven i ett komplext behovsnät blir tillgodosedda.

Grundläggande fredsarbete bedrivs i skolan. Där ska barns och ungdomars nu-behov tillgodoses, liksom behov i en mängd futurala behovskedjor så att de i framtiden kan tillgodose både sina egna och samhällets behov.